fredag, februari 03, 2006
nästan på sekunden lika länge sedan
Låste dörren. Väntat länge hade hon. Jag hade varit servil värdinna, med äggstockar sprakande som tomtebloss varje gång hon log. Personalen var klar, stället var tomt och rent. Och hon och jag. Med ryggen mot dörren, såg jag henne le. Svag i knäna, med brinnade lust och bankande hjärta visste jag inte hur jag skulle börja, blev stående. Hon skrattade och sträckte ut sin hand. Jag gick in i hennes famn, mötte hennes hunger. Min mun mot hennes, min ena hand på hennes höft, den andra på väg till ett bröst. Blusens lite glatta tyg, byxans lite strävare, munnens mjukhet med en smak av Martini. Händer över hennes länd. Min tunga i hennes öra. Hennes mun i min halsgrop, i min urringning, tunga som kittlade i klyftan, kyssar som lämnade mörka märken på tyget över bröstvårtorna. Hennes hår luktade gott, mina händer på hennes bröst, styva bröstvårtor i min handflata. Djupa kyssar, händer innan för blus och linning, het hud, flämtande och skälvande. Vilade i blickar, drunknade i lust, klamrade oss fast vid våra kroppar. Hennes blus på golvet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
"...med äggstockar sprakande som tomtebloss..."
I like that!
Bläddrade här igår kväll och undrade. Kan det vara så härligt... på riktigt! För mig brukar verkligheten inte vara hälften så upphetsande som det som pågår i mitt huvud. Kanske är du bra på att hålla kvar dina fantasier, när du har kärleksvilligt sällskap...?
Calumare, det kan och bör vara så härligt. Är det inte så härligt får man se det som en stunds övning eller strunta i det. Men jag tror mycket att det handlar om mod, att tordas känna härlighet, om att tillåta sig själv att känna hur ljuvligt det är, och att tillåta sig själv att våga ge och ta kärlek och njutning. Det här är njutning och ömsinthet långt bortom skönhetsideal och handlar mer om att tordas möta en annan "själ" (jag är inte troende, men kan inte förklara bättre med något annat ord) genom kroppslig närhet, om acceptans om att bejaka och att vilja väl. Mod och kärlek är allt som behövs, men alla inblandade måste ha det, så blir det himmelskt, härligt och hett.
Ja, du är begåvad...!
Själv är jag varken modig eller vidare kärleksfull. Ibland är jag inte ens intresserad... av denna andra själ. Kanske vågar jag ännu inte vara så ärlig att jag kan möta de själar som intresserar mig. Eller också är jag helt enkelt mera intresserad av det skrivna ordet. Fantasi framom verklighet. Fast vem kan säga vad som egentligen är verkligt...
Man är det man ska och förmår vad man kan. Sen kan man undra vad man ska bli? Och hur det ska gå till.
Skicka en kommentar