Svar på tal

Jag kunde inte låta bli att kommentera den där ministry of art, och nu är det gjort för er som är intresserade skrev jag så här:


"Först av allt det roar mig att min berättelse på något sätt har lämnat sin hem och besökt Nimis igen. Lika bra känns det att jag har bidragit till ökad förståelse av skulpturens funktionella möjligheter.

Det som inte roar mig är att Minisrty of Art, så vitt jag förstår, Ladoniens Miniterium för konst och hopp, ser som sin uppgift att tala om vilka brister min berättelse har. Om ett ministerium för hopp har som främsta uppgift att påtala andras brister, så vill jag inte ens tänka på vad det gör med konstbiten i sitt ministerium. . Men en rörelse för lusten i Ladonien har börjat gro, en subkultur för dem som vill röra och förföra varandra, och berätta om det på vilket sätt som helst.
Angående autenciteten, så tänker jag att det räcker väl egentligen med att det anses vara en möjlig funktion för att bredda skulpturens funktion, men om ni vill, berättar jag: Ja!"

Vilket faktiskt innebär att jag från och med nu kommer att anstränga mig för att människor ska idka skön skörlevnad i skulpturer. Bor ni inte nära Nimis, kära erotiker, välj då vilken annan lämplig konst som helst och fyll den med funktion. Smek din vän, slicka din vän, känn din vän och njut. Var lysten, var liderlig och var det i konsten. Var berättarlysten, dela det sköna, din kärlek och eufori!
Använd konsten till erat eget nöje!

Jag kommer att utveckla ett manifest.