torsdag, april 27, 2006
kramplösande
Skrivkramp, skrivkramp, skrivkramp. Minns hur det var om natten, när arken förblev vita och tankarna mörknade, brukade vila mig med min blick på dig sovande i sängen. Bara en armlängd bort drog du djupa andetag och var tröst. Längtan efter dig dansade i mina bröst och rann ner i mellangärdet. Strålar av kättja och kärlek tråcklade sig igenom de svarta bokstäverna som skramlade i maggropen. Klädde av mig, lättade på täcket, la mig nära. Lyssnade på din andning och hjärtats slag tills jag inte kunde annat än att låta mina händer vandra. Hals, axlar, mjuka sidor, mage och navel, ljumske och lår. Smekte sakta, mjukt. Lekte med läpparna, lät tungan löpa, kände din längtan vakna med min mun. Mötte din blick, mun, begär. Öppnade mig, tog emot din kraft, som stötte svärta till silver. Friast, fast i din famn. Glider in i glitter, kommer som en komet. Lägrad ljus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
Tänk att en annan människas närhet kan påverka så mycket...
Att falla hårt och brutalt...? ;)
och alltid undrar jag hur man glömma dem sista orden, bara eftersom man väntar på dem nya... varför, de här rader är bra för två månader kanske; tack att du ge så mycket mer.
hej, raraste fjaellet och tack själv för dina goda ord.
Mm..det är ohyggligt sorgligt. Och det mest tragiska i det hela är att vara MEDVETEN om det. Det ger det hela en sorglig knorr. Jag hade gärna levt i naiv ovisshet om min idioti. =)
Vi har mer likhet, jag har oxå gjort såna resor. Men till saken hör att jag mer eller mindre ger fan i vad andra tycker (rent krasst är det såna som aldrig känt som tycker) mer är jag trött på att aldrig komma vidare. Kanske är det mest vetskapen av att aldrig få det igen som skrämmer. Andra glädjeämnen finns naturligtvis men det kommer alltid finnas en längtan...
Hej vännen..va fint skrivet,ryser i mig..hoppas du mår bra? jag mår sådär,köpt en bok,orgasmera mera ha,ha får hitta nya vägar när sjukdom sätter hinder ivägen. kram och puss /petra (tjej34)
Hej petra-tjej34-hjärtat, härligt med ett namn. Jag önskar dig verkligen att boken ger dig nya vägar, om nu sjukdommen inte vill ge med sig. Se till att läsaden med din man. Det kommer att bli ljuvligt, vännen. Puss & kram och härlig helg.
hej vännen.ja,nu är det lika bra att skriva sitt namn..det var lite svårt att få han att inte ta det som "kritik" jag sa att boken mest var för min egen skull,men han bläddra lite i den så vi får väl se,återkommer :-) puss /petra
Hej Petra-Puss,Om jag inte minns fel är stora delar i den boken skriven till män. Jag tror att när jag läste den att jag tyckte att det var lite väl mycket riktat till männen. Det är också delar för gemensam läsning som kan fungera som uppvärming till de erotiska lekarna. Kanske är det lättare att läsa det som ska läsas tillsammans först. Och sedan tror jag att hans nyfikenhet tar över.
Puss och kram, lycka till.
Hej vännen..ja dt är mycket riktat till män i boken, men nu har den legat där i flera dar och han har inte tittat i den nåt mer, hmm, kan ju inte tjata då det blir en press från min sida.tror att han känner sig stressad över att jag alltid vill prova nåt nytt,kanske min brist men tappar lusten lite om det blir slentrian..boken var iallafall intressant!!kramis petra
Hej igen Petra-puss! Han kanske helst vill läsa boken när han är ensam. En del män(niskor) har lite svårt att medge att de inte kan allt, så ge det lite tid. För har han inte tänkt i de banorna som är i boken innan, kan han behöva reflektera över det som står och göra det till sitt eget. Har du gjort det till ditt eget? Och känner du att det är något du vill berätta för honom, eller visa honom? Har du berättat att du helst av allt vill pröva med honom, för att han är det härligaste. Och att just för att han är härligheten, kan han hjälpa dig att känna dig ljuvlig och skälva. Kramar & pussar
Jag gick antagligen under beskrivningen bedrövligt lättsinnig förr i den bemärkelsen. Numer ser jag inget som ger mej längtan att ens åka till staden brevid...=)
Det är ett bra resonemang tycker jag!
Otroligt skrivet.. som vanligt.. du berör... *L*
Kram och tack, fantasia!
Jag är bara periodare. Just nu är det solsken, hästar och barn för hela slanten. Till nästa gång.
Säg till när du drar, jag följer med....=)
Skicka en kommentar