måndag, mars 30, 2009
Det gör inte ont.
Det är inte så illa för mig, som i sången, men det har varit och jag har varit nära där. Nära där man inte längre är. Nu är det sällan som stigen bär mot stup. Inte så mycket vassa kanter vare sig på väg eller i liv. Jag har lärt mig.
Det är bra.
Jag älskar barnen
och mannen jag älskar med.
Längtan har lägrats trygg i famn.
Fint att flyga säkert.
Får finnas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Underbar video... Jag har börjat tycka om dethär sättet att sjunga, så långt bort från opera och annan skönsång som det bara är möjligt att komma... och just därför så skönt, så naturligt och förställningslöst skönt.
Glad att du har det bra!!
Mycket mindrebraspänning i livet är bäst leva utan. Val och rätt tillfällen gör det enklare. Då kan det vara lite spänningslöst.
Nu är du där, på den sköna breda vägen. Stigarna är genomgångna.
Kram!
=D
Allt bra till er båda med!
Skicka en kommentar